det bor en människa bakom min rygg
jag vet inte vem det är
och jag vill inte veta
men människan är alltid där
och kollar vad jag gör
ger mig kalla kårar ibland
men det är lugnt för jag är inte ensam.
när jag går igenom en port till pappa
där känns människan mest
som det ska komma någon bakom mig
och hugga tag i mig med något vasst
och kollar jag bak så är det aldrig någon där
aldrig

människan är väl osynlig eller något

peace