Ja trotsade min kärlek o lämnade allt.
Var kall som en isbit för ensam var stark. vilket jävla skitsnack

det är så vackert. hans röst är jätte dålig,
men det är så vackert. för det är människans
brister som är vackert.
då måste nog jag vara vackrast i världen.

en dam på hållplatsen kollade på mig idag och grät.
hon höll i en bukett med rosor. hon såg ut att vara hemlös
håkan sjöng i mina öron att han kommer aldrig tillbaka till henne igen.
han sjöng för damen. hon såg ut att ha fått sitt hjärta krossat.
hon hade inte ens buketten i ett stadigt grepp. såg så vissen ut.
samma nätter väntar oss alla

var på stan efter skolan med vic och köpte en bh
( seriöst det är fan den skönaste bh:n jag haft i hela mitt liv.
kan bero på att ja köpte en storlek större än va ja brukar haha
men ändå. så himla mjuk och allting så underbart i den. )
då vet ni det liksom.

känner på mig att detta kommer bli den sämsta helgen på jävligt länge!
min lillsyrra kom hit efter en vecka hos sin pappa.
så nu är allt som ja städat undan
framdraget och jag måste ha på högsta volym i hörlurarna
för att överrösta barnprogrammet som hon kollar på.
imorgon ska jag till sjukhuset med.
min faster har blivit sjuk. eller hon har vart det ett tag.
men nu är det sämre och det känns som det enda
hon gjort i flera år är att sitta i rullstol.
dom har tydligen hittat ngt i ena lungan.
det är cancer. jag vet och känner det på mig.
varje familjemedlem på pappas sida har dött i cancer.
det oroar mig jävligt mycket.
och det är därför jag inte vill börja röka.
( den natten ja rökte som en skorsten nämner vi inte )
bara att tänka på begravningen gör mig helt livrädd.
okej vi stod varandra inte jättenära.
men vi träffades ändå ganska ofta.
och när ja var liten bodde ja hos henne mycket.
tänk då när min " yngsta " faster dör.
åh herregud. hon har liksom alltid vart med mig..
när jag var liten tyckte jag att hon och pappa kunde
flytta ihop för jag såg hene som en extra mamma.
och mamma och hon står varandra mycket nära
jag vill inte att mamma ska förlora en till vän
hon har liksom redan förlorat.. 2 vänner på mindre än 2 år..
fyfan säger ja bara. när marie
( mammas typ bästa kompis från tonåren )
var sjuk så mådde hon jätte dålig

jag är så rädd för att förlora alla mina vänner.
låg och tänkte på det häromnatten
började stört lipa när jag tänkte på det.
men det är väl så mina nätter ser ut nu förtiden.. suck

nog om tråkigheter...
( nu försöker ja kommer på ngt roligt att skriva men det gör jag fan inte. )
funderar på att plugga lite matte.
för det är väl det enda positiva i mitt liv just nu.
plus att marie tjatar på pappa att
jag ska få nya skor och höstjacka. det är bra. tack

jag vill också säga tack till min fru!
jag blev rörd ( gud så fjantigt men haha )
jag blev det
och jag vet att allting kommer ordna sig.
det gör det alltid
och tack för att du finns, lyssnar och ger svar <33

nu ska jag ta mer cola och lyssna på mer krunegård öppna matteboken
och lösa mina problem..