Att efter högstadiet ordnar det sig. Du kommer hitta din plats. Så blev det med. Och nu 5 år senare önskar jag att jag som 24åring kunde skriva ett brev till mig som 19åring och säga att allting kommer lösa sig efter studenten med. Att det är kul att jobba och att jag kommer ha ett stadigt liv. Dessa brev får gärna fortsätta. Då slipper jag oroa mig för framtiden och istället tänka på vad som är omkring mig. Tror det blir bättre så.

Herregud, kollade runt lite på min gamla bilddagbok.. Jag har tagit kort på min lillebror på skolgården och skrivit att jag hatar honom. Jag hatar inte honom. Vem skriver så om sin lillebror? Va? Vem gör det 14åriga Miranda?!?!