det bästa på hela veckan var utan tvekan miike snow. ni som lyssnar på de och inte ska på Way Out West är dumma i huvudet.

veckan började med 2 karatefyllor både i måndags och tisdags. sen mådde jag bajspissröv. men det var bara att bita ihop. på onsdagen började artisterna lite smått. vi såg thomas di leva vilket var en upplevelse i sig. han kastade ut frukter till publiken och sa att de var en evighetsmaskin.

efter onsdagen blev det torsdag. då såg vi hoffmaestro (DÄR DET VAR HELT SINNES MYCKET FOLK) som alltid är lika bra. sedan gick vi iväg och såg på helt off. vi väntade jävligt länge på att de sjulle spela babylonsjukan men vi kom på att timbuktu sjunger den låten. och precis när vi skulle gå kommer han upp på scenen. och de välbekanta tonerna till babylonsjukan började spelas.

efter helt off begav vi oss direkt till vampire weekend. jag drömmer fortfarande drömmar om Ezra Koenig mystiska ögon och livfulla lockar.

efter jag plågat mikaela med att stå och dansa till band hon inte känner igen hela dagen var det dagt för ett till. det bästa nästan.. THE KOOKS. i fyra år mina vänner har jag väntat på den stunden. men något är fel. jag har ont i ryggen, fötterna, halsen, magen. överallt. jag kan inte dansa till mina favoritlåtar. jag är ett gammalt kooks fan från 07. de spelade ganska många nya låtar. kände att min tid var förbi. kände mig för gammal. vi gick ut från publikhavet och åt fish and chips istället. men jag hörde Naive. med en mätt mage. och tårar ner för kinden.

Luke Pritchard är snyggskabb. Älskar hans dialekt & garv!

Efter the kooks hade spelat sin sista låt gick jag och mikaela till tälten. nu skulle det supas!! vi hade ju vart på festivalområdet från kl 3 till 9.. och när vi kom tillbaka skulle robyn spela.

vi bestämmer oss för att sitta utanför och dricka istället. sagt och gjort. jag hörde dancing on my own med en cider i handen. lycklig. när drickan var slut och klocka blev halv 1 skulle vi in och kolla på kent.

kent var inte bara bra. det var GRYMT. min första kent konsert. hade till och med glömt bort att jag faktiskt lyssnade mycket på kent år 07. efter kent fick jag skjuts hem i en kundvagn av en norsk och en linköingsbo.

FREDAG!!! alla där hemma tänkte väl "yes äntligen fredag då får vi supa" men vi var rätt sletna vid det här lagret! denna dag spelade faktiskt ganska många bra band som jag hade velat se. om jag hade orken. men det slutar med att jag får med allihopa på miike snow. hela torsdagen hade jag försökt förklara för mikaela vilka miike snow är. för jag vet att hon kommer känna igen dom. men tror ni jag lyckas eller? nä. förutom när vi hittar en kille sittandes med en gitarr och spela sivlia. mikaela blev helt frälst. och hon sa faktiskt att hon kände igen just den låten. även om hon var full som en macaronkastrull på konserten.

vid det här lagret var klockan 1 på natten. jag var lite full och glad. och så börjas det. basen känns ända in i hjärtat. jag vet att man brukar säga så om alla konserter. men den här basen... den fick hela marken att vibrera. de spelade alla favorit låtar plus några till. det var inte alls som att sitta på bussen med dem i öronen. de hade remixat låtarna till en helt ny nivå. mer dansvänligt. med sångvänligt. mera allt. sista låten var animal.

på lördagen bestämmer jag mig för att sova hos mikaela i bilen. vi packar ihop alla våra saker och går till bilen. men när vi kommit fram till bilen har batterierna dött för att lyset stått på hela natten. och alla på parkeringen hade märkt detta haha. efter en snabb vistelse på festivalområdet börjar vi prata om att dra hem. sagt och gjort. jag och mickano puttar ut bilen från parkeringen så man kan nå huven. sedan väntar vi på att någon ska dyka upp på parkeringen. då är klockan runt 12 tiden. inka och klara håller på att packa ihop sina saker borsta på campigen. mickano springer runt på parkeringen och hittar ett par killar som sover i en bil. hon knackar på rutan och väcker dem och övertalar dem att köra runt och hjälpa oss, vilket de gör. killarna hade ingen aning om hur man gjorde. men meckar-mickan fixar allt. tur som fan att vi hade startkablar!! vi får igång bilen och allt känns bra igen! vi tackar killarn och kör iväg till campingen. jag får bli bärhjälp och tillslut sitter vi i bilen påväg hem till kära götet igen.

mickano körde som en jävla dåre för vi var hemma kl 6 imorse vilket blev ungefär bara 5 tim bilfärd! underbart!!

nu känner jag att jag ska borsta tänderna i 30 min. skrubba min kropp i 2 tim. och bajsa i 3. sen kan jag nog börja leva igen! nu taggar jag till marstrand som kommer i veckan!!